Tassa är en ettårig Bordercollie, Ja högst troligt är att det är lite knäppt/galet att ta en sådan omplacering. Men whatever, hon är verkligen så himla go. Vi är kära i Tassa allihopa. Speciellt jag och Malou.
SÅ lite bakgrund:
Tassa är absolut ingen problemhund, hon är trevlig i sättet, bra med andra hundar, lugn och sansad, ingen stressad individ överhuvudtaget.
Hon har lätt för att koppla av och älskar att leka. Vilket är två egenskaper jag värdesätter högt.
MEN Tassa är osäker i vissa situationer, hon är inte så världsvan och hon är väldigt försiktig. Tassa har bott i ett LITET radhus tillsammans med två andra bordercollies samt ett antal katter. Har absolut inte fått utlopp för det som en bordercollie behöver helt enkelt, och har troligtvis inte sett så mycket mer än sitt radhusområde. Hon hade bla aldrig varit lös mer än i rastgården. Inte tränats i princip någonting.
Tassa är osäker i nya miljöer
Osäker i bullriga miljöer
Gillar inte bussar/lastbilar m.m
Osäker inför endel möten med nya människor
Gillar inte att åka bil
Har haft dålig aptit i hela sitt liv (och gamla ägaren tyckte därför hon var svårtränad)
(MEN det där aptiten har verkligen redan vänt, nu senaste dagarna är hon jättesugen på godis och äter nästan alltid upp hela skålen! )
Jag har verkligen mycket drömmar och planer inför vår framtid, bland annat drömmer jag om att vi skall lära oss att Valla får, jag och TAssa. Vill också träna freestyle, Rallylydnad och Agility men vi har INTE bråttom.
Just nu är vårat mål att :
Skapa relation, kontakt
Leka mycket
Förbättra Tassas självförtroende
Få henne lycklig och "sprudlande" genom att göra saker som hon tycker om.
Redan under dessa två första veckorna har vi kommit en bra bit på vägen: vi är redan riktigt bra kompisar , jag och Tassa och vi har hittat massor av saker som hon tycker är jättekul. Bla:
Älskar Tassa att vara i stallet
Hon älskar att springa lös i skogen (skogen är det bästa Tassa vet)
Tassa älskar att bära
Tassa älskar att mysa,helst i sängen/soffan
Tassa älskar kyckling köttbullar
Tassa älskar "dog parkour"
Tassa älskar Malou
Det är verkligen en lycka att se Tassa springa i full fart igenom skogen på våra promenader. Bärandes på en pinne med svansen i vädret. Jag älskar att se henne glad.
Idag har jag varit i Falkenberg och hälsat på min far. Vi åt lunch ute i solen och gick sedan en långpromenad med Vovvarna. Helt vindstilla Och sååå varmt. Vi gick den vackra vägen längs ån i Falkenberg. Det kändes som att mitt strålande humör inte gick att rubba. Tills vi gång på gång möter okontrollerade hundar flygandes runt i flexikoppel! Mitt humör gick visst att rubba! För är det något som gör mig arg är det när folk har noll koll på sina hundar och inte förstår eller har vett att ens be om ursäkt. Den första hunden vi mötte var lös och rusade rakt fram mot oss. Hundens husse och matte skrek och ropade, men det var ingen hemma... Tillslut fick dom tag på den och vi kunde gå vidare. Strax därpå möter vi en gigantisk labbe stirrandes mot oss i flexikoppel . Labradoren tar upp halva gångvägen så jag får gå upp halvvägs i skogen. Och tur var det , för precis när vi går förbi gör den världens utfall mot oss och matte flyger som en vante efter.... VARFÖR har man inte hunden på andra sidan i kanten av vägen, när det kommer en annan hund och man vet att man har en sådan hund?? Måste man låta hunden ta upp halva vägen? Och varför flexikoppel?? Varför har man sin hund lös i ett område där det finns massor av andra hundar om man vet att den inte lyssnar?? Sist av allt mötte vi även en gigantisk stor morrandes rottweiler och en skällandes boxer. Så vi har verkligen fått träna hundmöten idag.
Vardagslycka för mig är att gå upp kl sju på morgonen och gå långpromenad med tre hundar. Att äta frukost och dricka kaffe tillsammans med två lika knasiga hundar vid bordet, sittandes på varsina stolar.
Denna lilla trio gör mig lycklig!
Oj vad mycket energi jag har fått. Solen och våren ger mig så mycket D vitaminer att jag känner mig aldeles hyper. Upp tidigt på morgonen och sedan är jag igång ändå tills det är dags att börja jobba. Jag börjar vanligtvis runt 13.30-14.30 och det passar mig utmärkt. Då har jag hela förmiddagen på mig att gå på promenad med hundarna, rida häst, mocka, fodra och träna hund och lite annat som behövs göras.
Hade som vanligt glömt kameran hemma,.. MEN här kommer lite andra bilder jag tog idag.
Bilderna är tagna med gopro kamera därav den vidvinkeln!
Recension I samspråk med hunden – lugnande signaler
Turid Rugaas
Hundens förlag, ny omarbetad utgåva 2012
Boken handlar om hundens olika lugnande signaler som alla används för att avvärja konflikter. Dessa signaler kan alla hundar oavsett land, ras eller ursprung-OM dem har haft möjligheten att utveckla dem i kommunikation med andra hundar och inte förlorat signalerna av vår påverkan. Hundar som haft möjligheten att utveckla sitt språk råkar faktiskt aldrig i konflikt. Hundar är väldigt konfliktlösande djur.
Boken tar upp hur vi ser de lugnande signalerna, och hur vi kan använda dem för att komma närmare våra hundar, och även lugna dem. Rugaas tar upp ett antal olika signaler, bland annat, vända på huvudet, slicka runt nosen, ”frysa”, gå långsamt, lekställning, sätta sig, lägga sig, gäspa, gå i båge och nosa i backen, spela valp, vifta på svansen m.m.
Hon avslutar även varje liten förklaring av signalen med små historier ur verkligenheten.
Vidare i boken står det hur man övar sig att se signalerna, även hur det är med valpar och dess språk. Sist i boken tar Rugaas upp stress hos hund.
Personliga åsikter:
Det är en liten, tunn bok men väldigt omfattande! Jätteintressant och mycket givande. Jag kände igen mycket från läsa-hund-helgen vi hade på Hundenshus men det var väldigt nyttigt att få lite förfriskning av minnet och få ännu mer utförligt beskrivet om de olika lugnande signalerna våra hundar använder sig av.
Jag håller med Turid Rugaas att jag verkligen tänker på hundarnas språk på ett helt annat sätt nu när man lärt sig mer om det. Nu är det som att det verkligen sitter helt naturligt att läsa av hundarna.
Nu är det svårt att förstå hur folk inte kan se när deras hundar säger något väldigt tydligt till dem. Men när jag tänker efter så såg jag inte heller allting för ett år sedan innan jag började hundutbildningen.
Ett exempel är människor som böjer sig över sina hundar eller andras hundar och inte förstår varför hundarna backar undan i panik, eller hur endel gapar och skriker på sina hundar och inte fattar varför dem kommer så fruktanvärt långsamt! De stackars hundarna försöker ju bara lugna sin matte/husse som verkar så jätteaggressiv. Helt naturligt i mina ögon nuförtiden.
Sen är jag ju lite skeptisk till om man verkligen kan lösa problemhundars beteende/rädslor genom att bara gäspa. Det krävs oftast mycket, mycket mer. Men förövrigt, en jätteläsvärd bok.
Idag har Malou träffat sin kompis Texas, en bordercollie som även han är ett år. Dem träffades som valpar på valpkurs och har sedan dess varit bästisar.
Malou har väldigt lätt för att komma överrens med de flesta hundar hon mött, men Texas och Malou har en speciell kontakt. Dem pussar, gosar, brottas och springer om vart annat. SÅ kul att se.
Hade tyvärr inte kameran redo idag, men har en gammal bild på dem två.
Jag och Malou börjar komma igång med draget också, det är SÅ kul. Vi kör än sålänge bara "canicross" som helt enkelt innebär att Malou har sin dragsele på sig, och jag har ett slags bälte på mig, och så är vi ute och springer, hon före och jag efter. Canicross finns som en gren i draghundsporten.
Det är jätte bra träning för både mig och Malou. Jag tycker att gymma eller löpträna är supertråkigt så därför är detta perfekt träning. Mycket roligare att träna när man gör det tillsammans med sin bästavän - hunden.
Såhär ser det ut när man tävlar i canicross:
(lånad bild)
Imorgon är det sista tillfället för vardagslydnadskurserna!
Har planerat en liten "avslutningsstafett" med fem olika delar. Sedan lite fika med utvärdering av kursen. Känns skönt att jag börjar bli färdig med allt som skall vara klart i utbildningen. I april är det examen! Nervöööööst!!!
Just nu latar vi oss i soffan framför mello.
Jag tycker verkligen det är så sjukt roligt med hundar och hundträning.
ibland är det de enda jag tänker på, hundar, hundar , hundar. Det enda som känns viktigt!
Jag vill verkligen lära mig så mycket det bara går. Jag vill bli expert. Det är en sådan otroligt underbar känsla att verkligen ha någonting som man brinner för så mycket. Att inte alla förstår hur jag kan lägga ner så mycket tid och energi på mitt hundintresse känns väldigt orelevant. Jag har kommit till den punkten i mitt liv då jag verkligen inte bryr mig om vad andra tycker och tänker.
Jag är nog ganska intensiv av mig, när jag går in för någonting så går jag verkligen in till 110%.
Hundar har alltid varit ett väldigt stort intresse. När jag var liten lekte jag hund, samlade på hundgosedjur, lärde mig massor av olika hundraser innan jag ens kunde alfabetet. Ja, mitt hundintresse startade minst sagt tidigt!
Det fortsatte desto mer när jag äntligen fick min aldeles egna hund, 11 år gammal.
När jag sedan gick på högstadiet och gymnasiet hade jag en liten "svacka" det var mycket i mitt huvud.
Jag hade väldigt höga krav på mig både vad gäller skolan, kompisar och ja ytliga saker som att vara snygg, smal och ha fina kläder. Allt sådant tog överhanden. Det fanns ingen tid för det som jag egentligen tyckte var roligt. Min ytliga sida tog över min jordnära, djur och natur-älskande sida och jag höll på att förlora mig själv.
Jag hade verkligen missuppfattat världen. Missuppfattat mig själv. Jag trodde att jag skulle vara lycklig bara jag var pinnsmal, snygg, hade långt hår, gick på dem rätta festerna och hade bra betyg. SÅ fel jag hade.
Lycka är att komma hem till en skogstokig hund och få blöta pussar rakt i ansiktet. Att gå ut på promenad i ösregn och gummistövlar. Att se lyckan hos hunden när man lägger ner en liten stund på att leka eller gosa. Att träna på olika saker och att ha mål. Att bli bättre. Att lyckas med någonting. Att kommuncera med kroppsspråket. Att ha en så djup relation med ett annat djur. Det är lycka.
Det känns skönt att den "gamla" tiden är över och att jag återigen känner vad som är viktigt i livet. Det känns verkligen som att hundarna var räddningen. Hundar bryr sig inte om hur man ser ut eller om man inte har perfekt plattat hår. Hundarna bryr sig om att man är glad , lycklig , harmonisk och tydlig.
Jag är så lyckligt lockad
Recension: Hundens språk och tankar
Per Jensen
Natur och Kultur 2011
Boken beskriver dagens kunskapsläge och forskning inom hundens beteende, språk och tankeförmåga. Inledningsvis handlar den om hundens ursprung och släktingar. Per Jensen tar upp olika teorier och synsätt om hur hunden blev till samt den moderna DNA-analysen om hur länge hunden har funnits till och vart i världen hunden kommer ifrån från allra första början.
Vidare i boken handlar det om medfödda beteenden och upplevelser. Det handlar om hundens olika instinkter och nyckelretningar.
Boken tar även upp olika typer av inlärning och hundens förmåga att lära sig saker på olika sett. Det står även om hundens tankar och känslor och forskning som har gjorts på detta.
Kan hundar luras? Kan hundar härma? Kan hundar vara avundsjuka? Allt detta får du svar på i boken.
Vidare handlar det om miljö och ärftlighet. Samt psykiska sjukdomar hos hundar. Senare i boken står det om hundens språk och signaler och hur hundar tolkar vårt kroppsspråk. Hundars olika personlighetstyper. Per Jensen tar upp fördelar och nackdelar med MH-test.
Sist i boken handlar det om stress och beteendestörningar hos hunden.
Avslutningsvis står det om hunden i samhället, familjen och som hjälp i vården.
Personliga åsikter
Det är en riktigt fullspäckad faktabok med massor av olika forskningar och beskrivningar men den är ändå så lättläst och fängslande. Den är egentligen väldigt neutral och beskrivande utan att ta parti på något sett (förutom angående hundpratare). Men känns ändå roligt och personlig att läsa.
Det är en jätteintressant och modern bok som jag tror ger många en helt ny syn på sina hundar. Det är också härligt att kunna läsa en bok som ger bekräftelse på att mycket jag själv upplevt med mina hundar faktiskt stämmer, och inte bara för att jag vill det själv, utan att det faktiskt finns forskning bakom det.
Jag tycker Per Jensen får fram det han själv tycker och tänker men på ett väldigt vetenskapligt och bra sett.
Idag när jag var ute i stallet och grejade funderade jag över det här med hästträning och hundträning.
Det är väldigt likt, men ändå väldigt olikt.
Hästar är flyktdjur och vi är rovdjur. Hästen är i naturen rädd för oss.
En häst är både mycket snabbare och mycket starkare än oss, Vi har inte en chans att hålla emot en häst som vill fly eller vi har inte heller chans att hinna ikapp en häst som inte går att fånga i hagen. Därför måste vi lära hästarna att inte vara rädda för oss.
En hund kan vi inte heller vinna över kroppsligt, deras käkar är starka och kan lätt krossa en hand, dem är mycket snabbare än oss och många hundar är också mycket starkare än oss.
Hundarna sover i min säng och hästarna får beta i min trädgård. Riktigt bortskämda djur med andra ord.
I helgen när vi var ute och red så sprang Malou som en toka, och hennes ena klo klarade inte den hårda marken utan sprack... Så igår var Malou hela dagen hos veterinären. De fick ta bort Klokapseln. Nu är det bandage och tratt som gäller. Hon är sååå olycklig . Hoppas det läker fort för vet inte hur det skall gå, hon kommer gå i taket här hemma när hon inte får göra någonting.
Idag på morgonen träffade jag och Malou våra Borzoi kompisar som dessutom hade besök av ytterligare två borzoier! Så det var fyra borzoier, en Dalmatiner och en franskbulldog som busade runt på Fjärås bräcka denna morgon.
Fler bilder kommer på resten av gänget!!
Större delen av dagen har jag och Malou spenderat i stallet. Red först Ægir och hade med Malou, vi var ute i skogen i ca en timma och red på i bra tempo. Malou verkligen älskar det. Jag hade velat filma från hästryggen , det är en fantastiskt känsla att Tölta på i full fart med Malou bredvid mig. Så härligt att se henne verkligen få sträcka ut och jobba.
Sedan red jag Vaka men lät Malou vila. Det räcker med en timmas ridtur per dag tänkte jag, men Malou var tydligen inte alls så trött som jag trodde hon skulle vara, utan hade levt rövare inne i huset, dragit ur en låda i hallen och tagit dess innehåll och spridit i hela huset...
Sedan drog vi till Kungsbacka jag och Malou för lite shopping, tyvärr hade både lantmännen och Börjes stängt redan men vi hann till grizzly innan dom stängde. Malou fick så mycket beröm där (som vanligt) . Blir nästan rädd att hon skall få för bra självförtroende den hunden, så mycket som alla beundrar henne ute på stan! Haha skämt o sido. Dom tyckte hon var så himla lugn och snäll för att vara 11 månader bara... DOM SKALL BARA VETA tänkte jag...
Hon är ganska söt iallafall mitt lilla monster!
Stallhunden Malou :-)
Följ Fantastiskahundar även på Instagram
Författare: Natasja Atterbom
Prisma, 2008
Klickerträning för nybörjare passar både nybörjaren inom klickerträning och dig som har tränat med klicker tidigare. Den innehåller mycket grundträning men även väldigt mycket bra tips och förklaringar som är intressant även om du tränat med klicker tidigare. Introduktionen i boken handlar om vanliga missuppfattningar och myter vad gäller klickerträning. Sedan börjar del 1 i boken som består mycket av grunderna inom klickerträning, som val av klicker, inklickning, godistips, belöningar, vanliga fel och tajming. I slutet av del ett ges exempel på träningsmetoder, såsom hur man formar fram beteenden (shaping) och hur man fångar beteenden, hur man tränar med hjälp av målträning, hur man lockar fram beteenden och hur man tränar med bestraffning. Hon beskriver väl för och nackdelar. I vissa fall endast nackdelar (bestraffning).
I del två av boken förklarar Natasja Klassisk inlärning, positiv förstärkning, positiv bestraffning, negativ bestraffning, negativ förstärkning, utsläckning och hur de olika inlärningsprinciperna samverkar. Allra sist handlar det om hur man döper beteenden, och knyter signaler.
Min personliga uppfattning om boken
Eftersom att jag är väldigt intresserad utav klickerträning så var det ganska givet att jag skulle sluka boken snabbt! Den är väldigt lättläst och lättförståelig.
Under tiden jag läste den blev jag så inspirerad ibland så jag var tvungen att lägga ifrån mig boken och ropa till mig Malou för att testa.
Jag skulle absolut rekommendera boken till folk jag känner som aldrig testat klicker, för att efter man läst boken så kan man inte annat än förstå sig på det häftiga med klicker och vad det egentligen går ut på.
Hon beskriver situationer ur verkliga livet och ibland kände jag verkligen igen mig. Ett exempel är exemplet hon beskrev om sin mops som ville ha uppmärksamhet när matte satt vid datorn. Mopsen gjorde allt för att matte skulle titta och det känner jag igen. Tillslut skäller hunden och DÅ tittar man, vilket hunden snabbt lär sig. Hela livet är egentligen en slags shaping, med allting. Istället för att titta på hunden när den skäller, titta på den när den gör något du vill att den skall göra. Så lär den sig det istället!
Det enda jag tänkte på som jag inte riktigt håller med om var att det handlade väldigt mycket om shaping, och targets. Nästan lite väl mycket och det stod mycket negativt om att ”locka/lura” fram beteenden. Jag kan tycka att det nästan är lite överdrivet, för i många fall är det mycket effektivare att använda sig av ”locka/lura” istället. För nybörjare är det också väldigt lätt att förstå. Så varför krångla till det allt för mycket, i vissa situationer kan det faktiskt vara bra att använda sig av tex godis hand eller leksak för att få hunden att lära sig och förstå vad vi vill i vissa situationer.
För ca tre veckor sedan hittade jag världens sötaste hundleksak, som jag självklart inte kunde låta bli att inhandla som en liten present till Malou. Vilket jag fick ångra djupt senare då Malous moderskänslor väcktes till liv något helt fruktansvärt när hon fick sin present... Hon tyckte uppenbarligen precis som jag, att nallen var sjukt söt. Så söt att hon fick för sig att det var hennes egna avkomma. Hon tog med sig nallen och la sig i sängen, jag fattade först inte vad det var hon höll på med men sen stod det klart för mig. Skendräktig....
Författare, Kerstin Malm och Malin Avenius
Bonnier Fakta, 2010
”Det finns inga problemhundar, bara hundar med problem.” Är ett viktigt citat ut boken. Nyckeln till att lösa hundproblem är att lyssna till hunden.
Första delen av boken handlar om hunden, hundens liv, hundens biologiska arv, om uppväxt, miljö, sjukdomar, träning och hur allt påverkar hunden till hur den blir. Andra delen är riktad till hundägaren och det är den delen av boken som gör boken speciell. Författaren är helt på hundens sida och skriver hur viktigt det är att hunden behandlas med kärlek, respekt och ömhet. I boken finns en mängd berättelser ur verkliga livet beskrivna och tar upp olika problem och händelser. Om fler hundägare skulle lyssna på sina hundar och se anledningar och bakgrund till varför hunden har ett visst beteende hade fler problem kunnat förebyggas och lösas.
Min personliga uppfattning om boken
Jag tycker det är en helt underbar bok som beskriver relationen mellan hund och ägare på ett härligt och kärleksfullt sätt.
Berättelserna ur verkligheten gör boken levande och lättläst. Det gör den spännande och fängslande. Det är en känslosam bok och jag tror att många som läser boken berörs och känner igen sig i olika situationer. Trots att boken är rätt tunn så är den omfattande och det är verkligen en bok som man minns.
Boken ger inga färdiga svar, utan du får tänka själv och ställa sig själv viktiga frågor att hitta svaren på.
Sista kapitlet tycker jag är en perfekt avslutning där beskrivs mer hur man skall göra, istället för hur man inte skall göra. Det är en kärleksfull berättelse om en erfaren hundtränare som lyssnar till hundens behov och dagsläge, istället för att stressa fram lydnad. Att hunden mår bra skall alltid komma i första hand.
Pressar man fram en hund till lydnad och framgång kanske man får en lydig hund, men man missar den viktiga glädjen!
Det handlar mycket i boken om att hunden skall aktiveras och att de allra flesta hundar idag är understimulerade och därför anses ”jobbiga”. Det är klart att det är så viktigt att hunden har en uppgift och att hunden får stimulans. Det står samtidigt att man inte skall träna med sin valp för mycket, så det jag saknar är konkret fakta om när man skall börja träna sin hund, hur mycket och hur länge.
För även om det är viktigt att träna med sin hund är det också viktigt att inte träna för mycket! Överstimulerade hundar är också ett vanligt problem idag och det tycker jag dem kunde tryckt lite extra på!
Författare: Eva Bodfäldt
Förlag: Eva Bodfäldt Education AB , 2011
Kontaktkontraktet är en bok om människans samspel med hunden. Hur vägen till sammarbete mellan hund och ägare går till och hur du skapar en god relation med din hund på ett positivt sätt. Genom övningsexempel och texter från tidigare erfarenheter berättar Eva om hur du skapar samspel med din hund genom dess spontana vilja att ta kontakt , så att ni kan gå på promenader utan massa ropande och nejande. Hon tar också upp hur du lär hunden att ta det lugnt genom att träna passivitet och miljö. Hur du leker med din hund på bästa sätt. Om hur du blir en bättre lärare och hur du jobbar med hunden med hjälp av shejping, positiv förstärkning och kort om klicker. Eva tar upp andra viktiga saker som hur du får hunden att hälsa på ett bra sätt, hur du får hunden att gå fint i koppel. Hur du vänder en konflikt till kontroll, om du tex har problem med att din hund morrar, kloklippning eller hundmöten.
Hon skriver även om hur du tränar Stanna, Hit, Sitt och Ligg.
Personlig uppfattning om boken:
Det är en av de böcker som verkligen gett mig mest. Det kändes som att varje sida var lika viktig och varje mening fångade mitt fokus till hundra procent.
Den är genomgående lättförståelig, och intressant. Att hon tar upp exempel ur verkligheten skapar en stor förståelse hos läsaren och gör att boken blir mer spännande.
Jag fick många aha-upplevelser och skulle kunna tänka mig att läsa boken igen så jag inte missat något. En fullspäckad bok som passar både nybörjaren och den mer erfarne.
Hon tar också upp hur man tränar övningarna på olika sätt och ser på saker och ting ur olika synvinklar. Jag hittade även Eva Bodfäldts egna Youtube-kanal där hon visar många av övningarna. Det jag saknade i boken var att hon kunde skrivit att adressen till filmerna på youtube, så man hade kunnat se filmen på den aktuella övningen direkt efter man läst om den.
En sak som hon tar upp i boken är att man kan använda sig av vattenspruta eller bliw tvål som korrigering. Det är jag lite skeptisk till då det kan skrämma hunden. Hunden är inte något förberedd och det kommer som en chock. Jag testade faktiskt det på Malou då hon hoppade upp med framtassarna på diskbänken för att se om där fanns något gott. Hon blev helt chockad av vattnet, hon skällde till och sprang och gömde sig i soffan. Sedan var hon lite spak hela kvällen, så jag skulle inte göra om det. Kanske funkar det på tuffa hundar, men har man en hund som är lite känslig så kan det vara riktigt onödigt, hunden kan bli rädd och spak, precis som Malou blev.
Det absolut bästa vi vet, jag och Malou det är att ge oss ut på tur i skogen med hästen.
Malou blir aldeles exalterad då jag tar fram sadel och träns att hon inte vet vart hon skall ta vägen. När jag leder ut hästen hoppar hon jämfota framåt. Idag började vi att värma upp lite smått på baksidan av gården där vi har en lång gräsväg. Malou förstår inte riktigt meningen av att värma upp utan vill gärna köra gärnet med engång.. Sedan bar vi oss av upp mot Fjärås Bräcka där vi skrittade runt i en av hagarna och jag passade på att kolla stängslet också. Sedan red vi hemmåt i lite snabbare takt och det är helt fantastiskt vad följsam Malou är när jag sitter på hästen, hon lyssnar perfekt! Skillnaden är nog att hon vet att hästen är snabbare än henne och om hon skulle tappa fokuset på oss kan vi försvinna ur sikte snabbt. Tillskillnad från när jag går med henne och hon är lös, då har hon liksom kontrollen och hon vet vart hon har mig.
Har tyvärr inga bilder från idag , men lägger in en bild från i somras.
